jens

September är rätt trist när man tänker efter. 
Bara en seg transportsträcka mellan sommar och höst. 
Nu är alla helt på det klara med att sommaren är slut. 
Och att det är en hel graviditet kvar innan vi kan krypa fram ur våra iden och börja leva igen.

Jag minns väl den här tiden förra året. 
Trots att den egentligen inte är särskilt värd att minnas. 
Visst Håkan Hellström på Liseberg var fint.
Utöver det minns jag mest alla förkylningar som avlöste varandra.
Pengar som fraktades fram och tillbaka i tid och otid. 
Och hur det envisades om att fredagar var den ultimata dagen att gå ut på. Herregud. Tacka vet jag Jens

Vad vore september 2009 utan dig?  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0