sannasays

Satt på trottoarkanten och väntade på bussen.
Fast egentligen väntade jag på pappa.
Men det visste jag inte om.  
Hörde fåglarna sjunga.
Såg solen gå ner bortom hustaken. 
Där och då var kändes det som det vackraste jag sett.
Fast det är klart att det inte var.
Men allt kändes så underbart. 
För en stund var jag någon helt annan stans.
Men så kom pappa körandes.
Fattade inte varför. 
Han bad om ursäkt för att han var sen.
Fattade inte varför.