nu kan du få mig så lätt

Där satt jag på sängen.
Med taskig hållning och armar hängandes längs med kroppen.
Med huvudet på sne och lätt öppen mun.
Stirrandes rakt in i väggen.

Visserligen kan det vara en ganska skön sysselsättning.
Liksom avkopplande. Helt omedvetet.
Skönt att bara låta tankarna sväva iväg.
Eller att inte tänka alls.

Men nu är frågan hur man ska fördriva resten av söndagen.
Slötitta på ett stort, fett, grekiskt bröllop?
Nja.

Jag återgår nog till mitt tänkande. 
Till mitt stirrande i väggen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0